Hittills har Frida Professional kunnat bidra med två avhandlingar. Här följer en översiktlig beskrivning av vad de handlar om samt länkar till avhandlingarna i sin helhet. Varmt välkommen att kontakta om du vill veta mer!
”Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö”
Jan Blomgren har studerat elevers motivation och målorientering i en digitaliserad lärmiljö. Målgruppen utgörs av elever i årskurs 9 vid tre fristående grundskolor, där varje elev och lärare har tillgång till en personlig bärbar dator dygnet runt. Studiens syfte är att via elevernas egna röster dels beskriva deras olika motiv till att prestera eller inte prestera i skolan, dels identifiera vad som främjar eller hämmar deras motivation, målorientering och lärande i en digitaliserad lärmiljö. Socialkognitiva motivationsteorier med tyngdpunkt i målorienteringsteori har använts som teoretiskt ramverk. Datainsamlingen bygger på gruppintervjuer och enkäter.
Resultatet visar att elevernas motivation främjas av varierad undervisning, tydlig uppgiftsstruktur, formativ bedömning och ett socialt klimat präglat av samarbete och goda relationer till lärare och kamrater. Motivationen hämmas av lärarkollektivets ineffektiva samplanering av uppgifter och brist på samsyn vad gäller användning av de digitala resurserna. Digitaliseringen av lärmiljön bidrar enligt eleverna till en större självständighet och underlättar genomförandet av skolarbetet generellt. Resultatet visar också att eleverna ger uttryck för en kombination av lärande- och prestationsorientering, med en stor tilltro till sin kapacitet att klara av sina studier med gott resultat. Eleverna anger att de i sina klassrum möter en kombination av lärande- och prestationsinriktning och lärare med krav och förväntningar på deras förståelse i skolarbetet.
Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/47615
Jan disputerade 2016 och är numera glad pensionär.
”Vad händer i lärares kollegiala samtalspraktik?”
Veronica Sülau har studerat lärares kollegiala samtalspraktik; hur den kommer till uttryck och villkoras i mötet mellan en nationell kompetensutvecklingsinsats, Matematiklyftet, och en lokal fortbildningspraktik, Frida Utbildning AB. Teorin om praktikarkitekturer används för att identifiera, förstå och beskriva relationella samband mellan den kollegiala samtalspraktiken och de praktikarkitekturer som håller den på plats. Studien är utformad som en fallstudie i en friskolekoncern där samtliga matematiklärare vid fyra skolor har deltagit i Matematiklyftet under två år. Data har samlats in under tre års tid och utgörs av ljudinspelningar, observationer och anteckningar från kollegiala samtal samt lärares individuella reflektioner.
Resultatet visar att det uppstår spänningar i mötet mellan den nationella och den lokala praktiken, vilket påverkar vad som händer i den kollegiala samtalspraktiken. I studien har tre delar av den praktikarkitekturerna framkommit som särskilt viktiga när det gäller vad som håller den kollegiala samtalspraktiken på plats: hur skolorna organiserar och implementerar kompetensutvecklingsinsatsen, innehållet i Matematiklyftet och skolkoncernens organisationskultur och systemteoretiska förhållningssätt. Resultaten visar också hur deltagarna genom sina handlingar och genom att vara innovativa och kreativa i förhållande till praktikarkitekturerna kan förändra dessa och skapa nya praktiker.
Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/60280
Veronica disputerade 2019 och arbetar som forskare och utvecklingsledare på Frida Professional.