Mer om Fridaskolorna

Det ryms onekligen en hel del inom Frida! Här försöker vi ge en översiktlig bild av vilka vi är och vad vi tänker är viktigt.

Toppbild - Mer om Frida

Här utbildar vi tågluffare – stora som små!

"Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet."

– ur Grundskolans läroplan (Lgr22)

Vilka vi är –
den (ganska) korta versionen

När Fridaskolan startade 1993 var den uttalade ambitionen mycket enkel: Att göra skillnad. Vi ville göra skillnad för våra elever, vårdnadshavare, anställda och förhoppningsvis också svensk skola i stort. Vi ville att våra elever skulle lämna skolan efter avslutade studier och känna sig trygga i sina kunskaper, förmågor och, inte minst, sig själva. Denna ambition är fortfarande en grundbult för oss.

 

Det var drygt en handfull eldsjälar som vågade ta steget och starta en egen skola när det blev möjligt i samband med friskolereformen i början på 90-talet. Det var inte enkelt, varken att verka för något helt nytt (“Friskola? Vad är det?”) eller att helt plötsligt ha ansvar för att ordna allt praktiskt, från personal till mat till, tja, skolbyggnaden i sig. Men det gick – motivationen är onekligen stark när man drivs av en dröm.

Tidigt satte vi ord på vår värdegrund, formulerade riktlinjer för vår verksamhet och arbetade hårt för att lära oss göra själva organisationen i sig så hållbar som möjligt. Vi behöver alla redskap för att ta oss an en föränderlig omvärld – och framtidens medborgare i det demokratiska samhälle vi värnar måste ges så goda förutsättningar som möjligt för att vilja och kunna ta aktiv del av det. Vi hittade en metafor för detta som kom bli ytterligare en grundbult för oss: Vi utbildar tågluffare.

Tågluffare, till skillnad från charterresenärer, intar ett mer aktivt förhållningssätt. De är bättre beredda på utmaningar och oförutsedda händelser och de anstränger sig för att skaffa sig information och lösa problem. Ett aktivt förhållningssätt kännetecknas också av initiativ- och ansvarstagande och alla som arbetar på Frida strävar efter att åstadkomma skapande och kreativa sammanhang – ja, en god miljö för lärande.

Sådan är kärnan i Frida och på den vägen är det. Några till skolor har det blivit under åren, både för-, grund- och gymnasieskolor och vi finns numera på sex olika orter, från Vänersborg till Helsingborg. Vi har satsat lite extra på vår mat och sett till av våra restauranger har blivit Svanenmärka; ingen arbets- eller skoldag har någonsin blivit sämre för att man ätit gott och nyttigt, tänker vi. 

Frida närmar sig numera 600 medarbetare och vi har lite drygt 4000 barn och elever som går hos oss. Trots att vi i den bemärkelsen har blivit större är vi stolta över att vår värdegrund alltjämt är densamma, stabil och levande. Vi tror på tågluffaren. Vi tror att skolan är en väsentlig del i fostran av snälla, demokratiskt sinnade medborgare som kan tänka och agera solidariskt och hållbart – och vi tror att vi kan vara med och göra skillnad.

Våra riktlinjer

Läs mer om Fridas riktlinjer – varför de kom till för drygt 30 år sedan och varför de fortfarande är viktiga för oss.

Tågluffarmetaforen

"Vi utbildar tågluffare" är vår absoluta favoritmetafor, men vad innebär den? Vilka förmågor och färdigheter är det vi menar är viktiga att få en chans att träna på?

Våra skolrestauranger

Svanenmärkta restauranger i skolans värld, är det ens möjligt? Absolut. Läs mer om hur vi tänker om mat och vikten av mätta magar.

Hållbart så klart

Ett hållbart tänkande och handlande är en självklarhet idag – och måste genomsyra alla delar av våra verksamheter. Så här tänker vi om hållbarhet!

Bild - Mer om Frida
Bild - Mer om Frida
Bild - Mer om Frida

Några typiska kännetecken för Frida

Alla barn är allas barn

På Frida vet vi att goda relationer och social trygghet är en viktig grund för att kunna växa, både som människa och i sitt lärande. Att alla vuxna hos oss ser och bryr sig om alla barn och elever är självklart – en trygg social miljö och god stämning är något man skapar och underhåller tillsammans. Det är förstås så att varje barn och elev har några lärare och andra i personalen som de känner allra bäst, men de vet och är trygga med att de alltid kan vända sig till vemsomhelst, oavsett om man vill ha hjälp med något, bara vill snacka fotboll eller dra sitt senaste favoritskämt. Vi gillar att trivas ihop, helt enkelt.

Vi lever som vi lär

Ett perspektiv som genomsyrar verksamheten på Frida är hållbarhet – i ordets alla bemärkelser. Goda relationer och social trygghet handlar förstås om långsiktighet, men vi tänker också att det är lika viktigt att det är en prioritering som märks i vardagen. Byggnader, möbler och inredning liksom energikällor är områden där vi utgår från ett hållbarhetsperspektiv. Ett av våra bästa exempel är våra Svanenmärkta restauranger. Där är maten alltid tillagad med omsorg och omtanke om både elever och miljö – och innehåller alltid spår av kärlek.

Ett klassrum har aldrig bara fyra väggar

I ett klassrum kan onekligen de mest fantastiska resor och äventyr ske. Böcker, datorer, klasskompisar och lärare ger fina förutsättningar för ett rikt klassrum. Men omvänt är det också så att vilken plats som helst kan bli ett klassrum – alltifrån en solig skogsdunge till ett oväntat företagsbesök eller ett samtal med en spännande person. På Frida tror vi att skolan både måste vara en del och ta del av samhället som finns runtomkring, i liten skala när man börjar skolan och i ökande grad allteftersom man växer. Så ett klassrum är en plats där man upptäcker, utforskar, utvecklas och lär sig. Vi tänker att man kan se världen på samma vis.

Tågluffare eller charterresenär?

På Frida återkommer vi gärna till vår favoritmetafor: Vi utbildar tågluffare. Men vad menar vi egentligen? Jo, man skulle kunna säga att tågluffare, till skillnad från charterresenärer, intar tydligare ett aktivt förhållningssätt. De är i högre grad beredda på utmaningar och vet att oförutsedda händelser, paradoxalt nog, alltid väntar runt hörnet. Tågluffare anstränger sig för att skaffa sig information och lösa problem. Ett aktivt förhållningssätt kännetecknas också av initiativ- och ansvarstagande. Alla de här sakerna tänker vi är viktiga att få en chans att träna på och utveckla under tiden i skolan. Förutom att det är ett växande i sig, är det också en grogrund för att växa framgent – ett livslångt lärande, helt enkelt.

 

Vägen till hjärtat (och hjärnan) går via magen

Ibland är en del saker så enkla att det nästan känns onödigt att påpeka dem. Att det behövs rejält med energi för att orka leka och lära, till exempel. Alla vet ju att det är så, men för oss på Frida har vi också tagit konsekvensen av den vetskapen: vi vill bjuda på så god och nyttig mat som möjligt – och där alla dessutom har möjlighet att välja mellan flera olika rätter. Vi ville också att det skulle ställas höga krav på råvaror och tillagning, så vi satsade på att bli Svanenmärkta. Då, runt 2013 när tanken föddes, fanns inte ens ett regelverk för hur skolrestauranger kunde Svanenmärkas. Men nu finns det, och vi är stolta över att våra restauranger är Svanencertifierade. ”Vad var det för mat idag?” undrar alla föräldrar efter varje skoldag – och vi tänker att det alltid ska finnas ett riktigt bra svar på den frågan.

Att vara snäll är det viktigaste

I första kapitlet av Sveriges skollag finns en fantastisk paragraf, väl värd att citera i sin helhet: 

“Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället bygger på.

 I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de kan utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.”

I sin enklaste form skulle man kanske kunna säga att allt handlar om att vara snäll. Mot andra, mot sig själv och mot den värld vi alla lever i – men oavsett hur man väljer att uttrycka det: Skolans uppdrag är ett av de viktigaste som finns. Och det är ett ansvar som vi bär med stolthet. 

Vi gillar helheter

Tanken om att lära i helhet och sammanhang går som en röd tråd i styrdokumenten, från förskolan till gymnasiet. I l grundskolans läroplan slås det till och med fast att rektor har ett ansvar för att möjliggöra så att man på skolan kan genomföra ”ämnesövergripande kunskapsområden”. Även lärare har ett ansvar för att organisera undervisning på detta vis, både i grundskolan och på gymnasiet. I förskolans läroplan beskriver man vikten av att en helhetssyn präglar verksamheten.

Vilken tur då att vi på Frida älskar kunskapsområden – vi till och med kallar dem så. Kort beskrivet är det pedagogisk metod för att – gärna i grupp – möta mer komplexa sammanhang och få syn på dess delar, hur de påverkar varandra – och den helhet de bildar.

Ett exempel för lite äldre elever skulle kunna vara: istället för att isolerat läsa om världskrigen på SO-lektionerna, kan man kanske hitta på något ihop med, säg, NO:n, bilden och svenskan? De politiska skeendena går onekligen hand i hand med den tekniska utvecklingen – och i konsten och litteraturen finns många gripande och fascinerande försök att försöka förstå sin samtid i ord och bild. Lägg till detta saker som propaganda, humanitära insatser, diplomatiska överväganden och så vidare … det säger sig i stort sett självt: möjligheterna till ett rikare lärande ökar rätt rejält om man tänker – och organiserar undervisningen – i termer av helhet och sammanhang. Dessutom är det ett väldigt roligt komplement till de ”vanliga” lektionerna man har, bara en sådan sak.

Inget slår ett bra läger

På Frida gör vi vårt bästa för att det ska vara ett så gott socialt klimat som möjligt – och en lika rolig som viktig ingrediens i det arbetet är läger! Vi ger oss gärna ut i skog och mark, upplever äventyr och sover i tält eller stugor. Lägereld, sovsäckar och en riktigt bra spökhistoria binder samman vilken grupp som helst – en känsla som följer med in i klassrum och skolveckorna. Givetvis tänker vi att lägerkompetens är något som man utvecklar över tid. Vi börjar i liten skala och tar i lite mer när gruppen är redo. En lagom utmaning växer man bäst av!

Första skoldagen (och alla därefter)

Senaste nytt från Frida

Alla våra artiklar finns här!

Frågor som vi ofta får (och våra svar)

Vilka äger Frida?

Frida är ett  personalägt företag. Vi har valt att driva verksamheten i form av ett privat aktiebolag (till skillnad från ett publikt aktiebolag där vem som helst kan köpa aktier). Det finns flera orsaker till att det blev just den formen –  bland annat  gillar vi att det ställs höga krav på att ekonomin är ordning men även att ekonomin också är offentlig. Man kan driva friskolor i olika former som till exempel förening eller stiftelse, men vi tyckte att aktiebolagsformen var tydlig och transparent och därför passade oss bra. I vårt ägardirektiv framgår tydligt att ingen utdelning av eventuellt ekonomiskt överskott ska ske till ägarna, utan istället återinvesteras i verksamheten. Det låter självklart – och det är självklart.

Hur är arbetssättet på Frida?

Kul men stor fråga! Det finns inte ett arbetssätt på Frida – det finns massor. Variation och mångfald är två viktiga ord, både när det gäller lärande och undervisning. På Frida kommer du alltså att få uppleva flera olika arbetssätt, men alla kännetecknas av att du alltid är välkommen att tycka och tänka om hur du vill ha det – vi tror nämligen också att inflytande är en viktig ingrediens i god miljö för lärande. Och någon särskild pedagogisk inriktning har vi inte heller låst fast oss vid, men däremot är vi väldigt noga med riktningen och intentionerna i de svenska läroplanerna och gör vårt bästa för att följa och leva upp till dem. Till hjälp har vi våra riktlinjer som är en bra kompass i vardagen. 

Gäller samma läroplan och samma kursplaner på Frida som i en kommunal skola?

Självklart! Läroplanerna för förskolan, grundskolan och gymnasiet gäller såväl kommunala som fristående skolor. Detsamma gäller alla andra styrdokument, från skollag till kurs- och ämnesplaner. De styrdokument som finns är måhända kanske varken lättlästa eller rafflande – men de är viktiga. Vill man vara lite extra påläst så kika gärna runt på de här sidorna:

Skollag & förordningar

Förskolans läroplan

Grundskolans läroplan och ämnenas kursplaner

Gymnasieskolans läroplan

Gymnasieskolans ämnesplaner

Dessutom har både Skolverket och Skolinspektionen en hel del material som vänder sig direkt till elever och föräldrar – här kan också vara intressant att orientera sig.

Skolverket

Skolinspektionen

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Varför fikar alltid lärare?

Det händer ofta att man ser lärare med en kopp kaffe och en kaka i handen, och vi kan förstå att frågor uppstår. Fikar de jämt? Var kommer all fika ifrån? Är det verkligen så nyttigt? En stor del av förklaringen är att alla som gått en lärarutbildning efter 1976 har haft två särskilda kurser: ”Bryggkaffets historia och praktiska tillämpning i yrket (10 hp)” och “Småkakor och vetebröd – införskaffande och distribution (10 hp)”. I dessa kurser får blivande lärare lära sig allt om kaffe och fikabröd, hur man bäst ser till att tillgången alltid är säkrad samt hur man bör fördela intaget under dagen. Ibland kan man höra elever som tror att lärare fikar hela tiden för att retas, men det är bara delvis sant.

Kostar det något att gå på Frida?

Nej, det gör det inte. Friskolor är avgiftsfria, precis som de kommunala skolorna är. Detta är själva kärnan i det fria skolvalet som finns i Sverige: man har rätt att önska vilken skola man vill gå på, utan att det ska kosta något extra. Däremot finns det i Sverige också några enstaka privatskolor, men det är något annat än friskolor. Lundsberg och Sigtuna är några kända exempel – och privatskolorna finansieras däremot helt eller delvis av elevavgifter. Ibland blandas friskolor och privatskolor förståeligt nog ihop! Men, som sagt, det kostar inget att gå på friskolor, och inte heller får man ta ut avgifter för att stå i kö eller liknande.

Hur ställer man sig i kö till Frida – och hur fungerar det?

För att kunna börja på en av våra förskolor eller grundskolor så behöver man ställa sig i kö, och det gör man här på hemsidan. När det gäller förskolan, kan ställa sitt barn i kö från och med den 1:e februari det år barnet fyller 1 år. Hur fungerar sedan själva köandet? Jo, det är anmälningsdatum och syskonförtur som avgör vilka som får erbjudande om att börja hos oss. För frågor om kö eller erbjudande om plats är det enklast att vända sig till info@fridautbildning.se

Var hittar jag vardagsinformation som rör mitt barn?

Här på hemsidan berättas mycket om Frida, men inget på specifik gruppnivå. För allt som hör dit, till exempel veckobrev, matsedel, scheman och liknande, så hänvisar vi till det intranät vi använder: Vklass. Där anmäler man även frånvaro, ansöker om ledighet och hanterar fritidsschema. Som vårdnadshavare loggar du enkelt in via Mitt Frida.

Hur ser läsårstiderna för grundskolan ut?

Vårterminen 2023

  • Terminsstart: 10/1
  • Sportlov Göteborg och Mölnlycke: vecka 7
  • Sportlov Vänersborg, Trollhättan, Uddevalla och Helsingborg: vecka 8
  • Studiedag: 17/3
  • Påsklov Helsingborg: vecka 14
  • Påsklov Göteborg, Mölnlycke, Vänersborg, Trollhättan och Uddevalla: vecka 15
  • Lovdag: 19/5
  • Terminsavslutning: 9/6
  • Stängningsdagar förskola och fritids: 17/3 och 12/6

Höstterminen 2023

  • Terminsstart: 22/8
  • Studiedag: 31/10
  • Höstlov: vecka 44
  • Terminsavslutning: 22/12
  • Stängningsdagar förskola och fritids: 18/8 och 22/9

Vårterminen 2024

  • Terminsstart: 9/1
  • Sportlov Göteborg och Mölnlycke: vecka 7
  • Sportlov Vänersborg, Trollhättan, Uddevalla och Helsingborg: vecka 8
  • Studiedag: 15/3 (preliminärt)
  • Påsklov Helsingborg och Uddevalla: vecka 13
  • Påsklov Göteborg, Mölnlycke, Vänersborg och Trollhättan: vecka 14
  • Lovdag: 10/5
  • Lovdag: 7/6
  • Terminsavslutning: 12/6
  • Stängningsdagar förskola och fritids: 15/3 och 14/6