Undervisning om hållbar utveckling ingår som en del i förskolans läroplan. Det är viktigt att barn får möjlighet att arbeta med detta eftersom de redan nu är medborgare i vårt samhälle. Att belysa barnens frågor om vårt samhälle och låta de engagera sig tidigt är både en rättighet som de äger och ett bra sätt att skapa förutsättningar för en god framtidstro.
Arbetet i förskolan handlar mycket om att göra lärandet begripligt för barnen. Det är lättare att lära sig om kunskapen blir naturlig och därför är det viktigt att ta tillvara på varje tillfälle att lyssna till barnens frågor. Vi pratar ofta om det vi upplever tillsammans, små och stora frågor i vardagen. Frågor av nyfikenhet och intresse. Var kommer ritpapper från? Hur kommer det sig att grodägg läggs i vatten och inte på land? Varför slänger människor skräp i naturen när det finns papperskorgar? Finns det vatten i kranen i alla länder? Hur kan livet se ut i andra familjer än i min? Tycker alla som jag? Tycker jag som alla andra?
Detta är ett axplock av frågor som barn naturligt ställer sig. Med en enorm vetgirighet går mycket av barnens tid åt att förstå sin omvärld. Jag skulle vilja ta upp alla exempel på hur arbetet med hållbar utveckling kan se ut i förskolan, men belyser här en aspekt av detta: ”det osynliga arbetet”. Det handlar om synen på barnens kompetens och något av det som vi gjort på Frida förskola för att skapa förutsättningar för arbetet med hållbar utveckling.
Kritiskt tänkande och framtidstro
Runt 10-tiden har verksamheten redan varit ingång i några timmar. Barnens lek har börjat på olika ställen i förskolans lokaler som vi medvetet har utformat och förändrat i takt med deras intressen. Det hänger dokumentation på väggarna i form av bilder där vi kan göra tillbakablickar på förra veckans upptäckter vi gjort i skogen. Rummen erbjuder lekar och material som utmanar barnens tankar och skapar möjligheter för samtal. Vi har lådor med återvunnet material för att de ska kunna producera utifrån sin fantasi och kreativitet. Barnen samtalar, och vi tillsammans med dem.
För oss är det viktigt att barnen känner att deras röst har betydelse och då är det viktigt att vi lyssnar på dem. För att skapa en god framtidstro behöver man känna att man har möjlighet att påverka för att göra skillnad. Motsatsen till att påverka är att bli påverkad – och påverkade blir vi idag av allt. I det snabba tekniksamhället har vi lyckats skapa oändligt många fantastiska möjligheter som på många sätt stöttar oss i vardagen, samtidigt som vi exponeras av mycket information som vi kan ha svårt att ta till oss och värdera. För att navigera både IRL och i den digitala världen behöver vi utveckla ett kritiskt tänkande och träna på att värdera information och ifrågasätta det vi ser och är med om. Vi som är pedagoger på Frida förskola behöver därför vara nyfikna på detta förhållningssätt både hos oss själva och hos barnen.
Delaktighet och medinflytande
När vi planerar verksamheten är vi noga med att det finns en tydlig ram för det pedagogiska innehållet. Utifrån ramarna och innehållet kan vi säkerställa att läroplanens mål uppfylls. Däremot planerar vi inte allt själva, vi är även noga med att göra barnen delaktiga i processen. När vi börjar ett nytt projekt eller planerar en aktivitet är det barnen som vi vänder oss till. Vi arbetar både genom frågeställningar och iakttagelser av barnens lek för att se vad det är som intresserar dem just nu för att göra verksamheten spännande och meningsfull.
När barnen ställer frågor till oss så ger vi inte det givna svaret, utan frågan ställs tillbaka: ”Spännande fråga, hur tänker du att vi kan ta reda på det?”. Det är då lärandet sätter igång, eftersom de i den stunden kan vara med och påverka undervisningen. Detta förhållningssätt ger barnen vana att söka svar på sina egna frågor och vi visar dem att deras frågor är viktiga. Ibland kan det bli så att barnen upplever oss omöjliga. Samtidigt är känslan av att ha löst sitt eget mysterium betydligt mer lärorik och viktig för synen på sin egen kompetens, jämfört med om de får svaren serverade utan utrymme till egna lösningar.
Människor och djur
Ringsamtalen på förskolan är något som barnen kommer känna igen under hela sin resa på Fridaskolan. Det är en samtalsform som vi använder oss av där barnen är med och för diskussioner och vi tänker klokt tillsammans. I ringsamtalen tar vi även beslut om allt möjligt. Barnen kan exempelvis planera tankekartor med förslag på undersökningar som de önskar genomföra. De är också med och tycker till om maten på skolan eller planerar för kommande ”gosedjursdagar” eller maskeradfester.
När vi arbetade med temat ”Människor och djur” undrade barnen vad fåglar gillar att äta. Svaret var enigt i gruppen: bröd. Vi ville ändå undersöka denna fråga och gjorde då upptäckten att fåglar gärna äter bröd, men att det inte alls är så nyttigt för dem som vi trodde. Det blev stor diskussion i gruppen eftersom de flesta av barnen (och vi vuxna) matat fåglar med just bröd. Barnen fick fördjupa sig i frågan och tog reda på vad fåglar mår bäst av att äta. Vi fick veta att fåglar helst äter frukt och frön, så vi satte igång att tillverka fågelmat genom att göra egna fröbollar.
Plötsligt satt vi med nyvunnen kunskap och barnen ville nå ut, helst till hela världen med den nya informationen. Vi kom dock fram till att det var tillräckligt att informationen spreds lokalt till att börja med. Barnen funderade på om de skulle skicka brev till alla i området, men kom snart fram till att det vore bättre att ge allmän information på ett ställe där många människor befinner sig. Arbetet tog fart och barnen skrev texter, målade teckningar och satte ihop stora plakat som de stolt bar med sig på bussen till centrum.
Dessa skulle hängas upp på ställen där de antog att fåglar vanligtvis matas. Vad stod det på plakaten? ”Man får mata fåglar med frukt och frön, helst inte bröd!” Så mycket tid och arbete för detta plakat, och så mycket stolthet. Barnen hade ställt en fråga, tagit reda på ett svar och varit med och påverkat andra människor genom att dela med sig av sin kunskap. Det är alltså inte fel att mata fåglar med bröd, men barnen ville visa att det finns ett sätt som kan skapa bättre förutsättningar för fåglar i vår närmiljö.
Det är detta som det ”osynliga” arbetet med hållbar utveckling på förskolan handlar om. Vi skapar förutsättningar för våra barn att vilja vara med att påverka och utgår därmed från något litet som kan växa och på sikt skapa något stort.
Den rätta känslan
Hur gör man? Låt barnen vara delaktiga i sådant som de har möjlighet att påverka. Deras nyfikenhet och vilja att ta ansvar finns där, det är vi som behöver ge dem verktygen för att kunna möjliggöra sina visioner. Det är härlig känsla att lyckas med något och jag tror att även vi vuxna kan relatera till tillfällen när vi påverkat vår situation på något sätt. Det är tillfällen som vi ser tillbaka på med glädje och kanske med en längtan att få uppleva igen. Denna känsla vill vi att barnen på Frida ska få med sig i ryggsäcken, så att de vågar ta plats och vill vara med och förändra den värld vi lever i.