Eleverna på Fridaskolan i Göteborg har startat ett spännande projekt med ett akvaponiskt system. Under cirka tio månaders tid har eleverna i årskurs nio utvecklat systemet som innehåller flera steg och kräver noggrannhet och tålamod. Huvudmålet med projektet är i första hand att demonstrera för elever och lärare nya, mer hållbara metoder med fokus på cirkularitet. Det utförs i hopp om att involvera elever och lärare i samtliga steg av planering, utforskning, uppbyggnad och underhåll av ett akvaponiskt system. Läs vidare för att ta reda på mer om hur skolan har tagit initiativ till en mer hållbar framtid med hjälp av akvaponik.
Eleverna i årskurs nio på Fridaskolan i Göteborg har tagit ett stort steg mot en mer hållbar framtid genom att starta ett akvaponiskt system. Men vad är ett akvaponiskt system egentligen och varför använder man det?
Ett akvaponiskt system är en kombination av landbaserad fisk- och hydroponisk odling, som innebär odling av framför allt grönsaker i rännor, direkt i flödande vatten. Fiskarna lever i tankar där de producerar avföring och urin, som innehåller näringsämnen som växterna behöver för att växa. Dessa restprodukter är i en ”vanlig” fiskodling ett problem som behöver renas regelbundet, men i ett akvaponiskt system används restprodukterna från fisken som näring till växterna.
Genom att pumpa vattnet i ett cirkulärt system mellan fisktanken, en tank med ett mikrobiologiskt filter och det hydroponiska odlingssystemet, tas näringsämnena i vattnet bort genom att växterna absorberar dem. Det renade vattnet pumpas sedan tillbaka till fisktanken och processen börjar om igen. På så sätt skapas ett slutet kretslopp där växterna och fiskarna gynnar varandra och skapar ett hållbart system.
Denna fördelaktiga metod är resultatet av flera faktorer som även betonas av Chiara Fasoli, som är en student inom det Nordiska Masterprogrammet ”Hållbar produktion och nyttjande av marina bioresurser” vid Göteborgs Universitet och samtidigt projektledare. Fasoli förklarar att de positiva aspekterna inkluderar ökad skörd på en mindre yta, minskad vattenförbrukning och tydligt minskat behov av tillsatta kemikalier. Denna tydligt gynnsamma förändring är till fördel både för människors hälsa samt för miljön som helhet.
I och med att akvaponiska system blir alltmer tillgängliga, är det ett hållbart alternativ till traditionell grönsaksodling och fiskodling i öppna system.
På Fridaskolan har eleverna i årskurs nio fått möjlighet att vara en del av processen från start till slut. Genom grupparbeten har de gjort research kring vilka växter som de anser skulle passa in i systemet samt designat, ritat och byggt egna små prototyper för att förstå systemets funktioner. De har även tagit hjälp av Kristina “Snuttan” Sundell, professor vid SWEMARC, nationellt centrum för marint vattenbruk, på Göteborgs universitet och en av Chiaras handledare. Kristina har kommit till skolan och haft föreläsningar kring akvaponik. Eleverna har också varit delaktiga i att välja ut själva systemet och har hjälpt till att bygga det. Av nödvändighet avslutades odlingen innan fiskarna hann bli fullvuxna. Däremot skördades växterna och användes i skolans verksamhet.
Emil Nilsson, en av eleverna, berättar om sina lärdomar från projektet. Han berättar hur man kan uppnå hållbar livsmedelsproduktion genom att odla växter och fiskar tillsammans. Han delar med sig av insikter om de ekologiska samband och problemlösning som har varit en viktig del av processen. Han betonar även vikten av att informera andra skolor om projektets fördelar och att erbjuda stöd och handledning för att underlätta.
Genom processen har eleverna fått en djupare förståelse för hållbarhet och ekologi. De har lärt sig om samverkan mellan olika organismer och om hur man kan ta tillvara på resurser på ett effektivt sätt. De har även fått möjlighet att utveckla sin problemlösningsförmåga genom att hantera de utmaningar som kan uppstå när man bygger och underhåller ett akvaponiskt system. Det akvaponiska systemet är även en påminnelse om vikten av att tänka hållbart och att vi kan göra skillnad genom minsta lilla handling.