Vi på FP var nyfikna på boken Barn, natur och hållbar utveckling och fick möjlighet att intervjua Anna.
Din bok Barn, natur och hållbar utveckling – har den poetiska undertiteln Med hjärtat i jorden. Vad betyder den för dig?
För mig är det egentligen det boken verkligen handlar om. Undertiteln sammanfattar vad vi gör ute i naturen med barnen. Det handlar om att bygga en relation till naturen – att barnen ska känna sig hemma där. För att uppnå hållbar utveckling behöver vi ha vårt hjärta i jorden. När vi är ute och gräver efter maskar, tittar på löv och känner på allt runt omkring oss, handlar det om att bygga den här relationen.
Berätta om vad som händer med barn som får tid att bygga en relation till naturen?
Jag hoppas att de får med sig en känsla av att vara hemma i naturen och en kroppslig förståelse för naturens processer. När barnen upplever naturen med alla sina sinnen bygger de en relation till den. Jag tror att den relationen kan väcka en omsorg om naturen – att man bryr sig på riktigt. När den omsorgen väcks blir hållbarhet viktigt. Det är första steget till att kunna göra hållbara val.
För att kunna fatta riktigt hållbara beslut krävs också kunskap – både kroppslig och teoretisk. Genom att vara ute i naturen lär barnen sig om växter, djur och ekosystem på ett konkret sätt, vilket i framtiden kan leda till bättre förståelse för komplexa begrepp som fotosyntes.
”De vet hur fotosyntes luktar”
Det är så mycket lättare att förstå fotosyntes om man har kroppsminnen av hur det fungerar i praktiken. Vi kan ju inte säga att mina förskolebarn förstår fotosyntes fullt ut men de känner till ordet, de vet vad processen innebär. De vet att solen, vattnet, koldioxiden och näringen från jorden gör att träden kan växa. De har hört dessa begrepp och kan koppla dem till sina fysiska, konkreta minnen av naturen. De vet hur fotosyntes luktar, hur den känns i handen. Detta är viktigt för att de senare ska kunna pussla ihop dessa saker på en mer teoretisk nivå.
Vad handlar din bok om?
Boken handlar om vårt arbete i förskolan där vi är ute i naturen året runt, oavsett väder. Vi följer naturens förändringar genom alla årstider. Det handlar om att göra små saker – titta på träd, lyssna på vinden, gräva efter maskar, odla potatis och fundera över hur växter vissnar. Allt vi gör bygger på att barnen får uppleva naturen på nära håll, så att de över tid kan se mönster och sammanhang i naturens kretslopp. Dessa små upplevelser, upprepade över flera år, skapar en förståelse för naturen och hur den fungerar.
Vem hoppas du ska läsa din bok, och vad vill du att den ska göra med läsaren?
Jag hoppas att de som jobbar inom förskolan läser den, men också att den når rektorer och personer som kan påverka förskolans villkor. Jag vill visa vikten av att ge barnen tid att vara i naturen. Det räcker inte med ett projekt om hållbar utveckling – det handlar om kontinuitet, om att uppleva naturen gång på gång under en lång tid. Jag hoppas att boken inspirerar till att skapa fler möjligheter för barn att vara ute i naturen och att vi kan lyfta fram vikten av tid i pedagogiken.
Om du skulle lyfta fram någon del av din bok som du är särskilt stolt över, vilken skulle det vara då?
Ja, det sista kapitlet i boken heter Tiden som den fjärde pedagogen. För mig är tiden en central aspekt i pedagogiken. I dagens diskussioner handlar det ofta om att mäta resultat snabbt, men i förskolan arbetar vi med långa processer. Det går inte alltid att se omedelbara resultat. Ett barn kanske inte visar vad det har lärt sig direkt, men några år senare ser man hur de små erfarenheterna från naturen har vuxit till en djupare förståelse. Det är därför jag argumenterar för tidens betydelse – vissa saker måste få ta tid.
I Anna Thoressons bok, Med hjärtat i jorden, ligger fokus på att barn ska få upptäcka naturen med hela kroppen – känna jorden mellan fingrarna, se hur potatisen växer, eller följa hur löven bryts ner i komposten. Dessa aktiviteter handlar inte bara om att vara utomhus, utan om att över tid ge barnen en djupare förståelse för naturens kretslopp och hur allt hänger samman. Boken lyfter fram hur små upplevelser i naturen kan lägga grunden för ett livslångt engagemang för hållbarhet.
Anna Thoresson är förskollärare på Frida Förskola i Vänersborg och har många års erfarenhet av utomhuspedagogiskt arbete med fokus på hållbar utveckling. Anna utsågs 2023 till årets lärarförfattare.
Förlag: Lärarförlaget
Utgivningsår: 2024
Länk till boken Barn, natur och hållbar utveckling