Psykiskt välmående, ledarskap i klassrummet och språkutvecklande arbete. De möjliga rubrikerna för en skolas valda utvecklingsfokus är många. Innehållsfokus i alla ära men det är samtidigt viktigt att arbeta långsiktigt för att förbättra en skolas kapacitet för förändring. Kanske kan till och med svaret på varför insatser inte får effekt handla om att förbättringskapaciteten inte är tillräckligt hög.
Vi som arbetar med skolutveckling vet att förändring tar tid. Vi vet också att det individuella lärandet i en personalgrupp är klurigt. I det myller av aktiviteter, möten och beslut som en lärare befinner sig i är det lätt att, mer eller mindre medvetet, sträva efter att bekräfta sådant som de redan tänker snarare än att anstränga sig för att förstå och agera på ett nytt sätt. Kollegialt lärande som form för kompetensutveckling kan vara ett sätt att stötta den enskilda lärarens lärande. Där finns en arena för lärare att dela erfarenheter, pröva nytt, reflektera och utmana varandra i tanken.
Skolutveckling är dock mer komplext än så och kanske har det i kölvattnet av kollegialt lärande blivit än tydligare att det inte räcker med att fokusera på innehåll, mål och resultat. Parallellt med det arbetet behöver vi identifiera utvecklingsområden och arbeta långsiktigt för att bygga en kapacitet för förändringsarbete på en skola. Om lärares lärande är en nyckel till förändring så kan arbetet med att medvetet bygga en kapacitet för förbättring vara en annan.
Förbättringskapacitet kan beskrivas på flera sätt. Det kan beskrivas som en skolas förmåga att stärka kvaliteten på verksamheten eller den samlade förmågan för att: vilja utveckla, veta hur, kunna omsätta teori till praktik samt modet att våga. Kapacitetsbyggande kan handla om inställning, förståelse eller förmåga på individnivå, likväl som på grupp och skolnivå.
Fridaskolorna har med stöd av FP under många år arbetat med kapacitetsbyggande som en parallell process till det valda innehållet för utvecklingsarbete. Det har bidragit till att det idag finns en kultur där personalen samskapar möten och bidrar till dialog och reflektion. Det har också bidragit till att det finns en bred förståelse för varför en Fridaskola har ett gemensamt fokus i sitt utvecklingsarbete. Den beprövade erfarenheten tillsammans med aktuell forskning är ett bra utgångsläge för oss på Frida Professional i arbetet med andra skolor och organisationer som vill ha vår hjälp. En utgångspunkt som vi också är särskilt stolt över.
Nyfiken på att läsa mer om kapacitesbyggande?
- Utmärkt skolutveckling av Jan Håkansson och Daniel Sundberg. Boken ger en bra samlad bild av forskning kring skolförbättring.