Vad är likvärdighet?
Tänk dig att du är rektor på en förskola och ska arbeta med likvärdighet som en del av din verksamhets lokala utvecklingsarbete. Du kommer förmodligen att redan nu veta vad som är din förskolas starka sidor när det gäller likvärdighet, och också ha ringat in de faktorer som gör det till ett utvecklingsområde. Ett nuläge behöver också inrymma varje pedagogs kunskaper om det innehåll som är förskolans utvecklingsområde – det är ju varje pedagog som ska ta kliv framåt och som ska skapa en ny gemensam förståelse. Med utgångspunkt i ett gemensamt nuläge har du goda förutsättningar att hitta en utmanande nivå för utvecklingsarbetet. Men vad vet du om vad var och en av dina pedagoger tänker om begreppet likvärdighet, och hur kan du på ett enkelt sätt få reda på det?
Frida Professional har inom ramen för FoU-programmet Vetenskaplig skola – På riktigt! tittat på vilken information som behövs för ett formativt ledarskap samt hur vi kan skapa hållbara processer för uppföljning i gränssnittet rektor och pedagog. Med ett formativt skolledarskap avses här möjligheten för rektor att följa lärarnas lärande och utifrån det kunna anpassa nästa steg i utvecklingsprocessen i syfte att främja effekten av utvecklingsarbetet.
I FoU-programmet har Frida Förskolors rektorer prövat ett IT-verktyg med möjlighet att fånga individuella reflektioner från pedagogerna kopplat till det lokala utvecklingsarbetet. Med stöd av olika frågeställningar som skolledaren förberett skriver pedagogerna korta reflektioner, till exempel Vad tänker du om begreppet likvärdighet? och Hur arbetar du med det i din praktik idag?. Reflektionerna utgör ett underlag för skolledaren att kunna synliggöra ett nuläge för gruppen eller utvärdera ett kompetensutvecklingstillfälle. På samma sätt kan kopplingen mellan utvecklingsarbetet och praktiken synliggöras genom att pedagogerna får reflektera kring olika typer av “prövande” i verksamheten. Frågan om förståelsen av likvärdighet kan också upprepas halvvägs in i utvecklingsarbetet som en uppföljning och i slutet av processen för att utvärdera i vilken mån arbetet bidragit till att ta steg mot ett uppsatt mål. Utan att behöva avsätta särskilt mycket tid får pedagogerna möjlighet att reflektera i skrift och rektor får information som kan komplettera arbetslagens dokumentation och den egna ronden i verksamheten.
Vad har blivit tydligt för oss i arbetet med FoU-programmet Vetenskaplig skola – På riktigt!? I vår gemensamma utvärdering av arbetet har vi – pedagoger, rektorer och FP – kunnat synliggöra några viktiga framgångsfaktorer.
- Information är avgörande för formativt arbete
För att rektor ska kunna leda ett utvecklingsarbete på ett formativt sätt behövs information samt återkoppling i gränssnittet till pedagogerna. De individuella reflektionerna skapar goda förutsättningar för skolledaren att både möta varje pedagog i deras lärande men också vara formativ gentemot pedagoggruppen och hitta innehåll och former som blir lagom utmanande. - Formativt skolledarskap kräver hållbara former
Goda intentioner räcker inte för att skapa ett formativt skolledarskap. I den vardag på förskolan där pedagoger och rektorer befinner sig behöver vi hitta ett hållbart sätt för verksamheten att göra det på. Hållbarheten handlar dels om pedagogernas tid att reflektera, dels om skolledarens tid att ta emot, använda och återkoppla reflektionerna. IT-verktyget bidrar till sådan hållbarhet genom att uppmuntra korta reflektioner från pedagogerna och genom att sammanställa datan och möjliggöra olika typer av effektanalyser för rektor. - Individuellt perspektiv skapar ett starkare vi
Det blir tydligt att det inom Frida Förskolor finns en stark vi-kultur som bidrar till att pedagogerna gärna väljer att reflektera i grupp i olika sammanhang. Det kan vara lätt att tänka att individuella reflektioner skulle stå i motsats till detta. Vår upplevelse är snarare tvärtom. Nämligen att de individuella reflektionerna bidrar till att skapa ett starkare vi genom att öka graden av delaktighet i gruppen samtidigt som underlaget för att förstå gruppens nuläge blir bredare och djupare. Dessutom möjliggör underlaget en förståelse och medveten blickriktning hos skolledaren då denne går ronden i verksamheten.
Vad är det de vill att vi ska skriva här?
Kanske kan du känna igen dig i att ha tänkt precis så här när någon bett dig bidra med tankar i något sammanhang. Kanske har du som ledare hört deltagare ställa den frågan. Det troliga är att frågan är en signal på att det inte är tydligt förankrat hos deltagarna vad informationen förväntas bidra med. Och hur bra blir informationen för mottagaren om de som skriver inte har förstått syftet? Information och återkoppling är viktigt i gränssnitten mellan olika delar i en styrkedja. Vår upplevelse är att de individuella reflektionerna har skapat förutsättningar för att göra informationsutbytet angeläget och viktigt för både skolledare och pedagog.