Begreppet ”hållbar utveckling” kan upplevas urvattnat och används i alla möjliga sammanhang. Samtidigt förknippas det ofta med endast delar av sin fulla innebörd. Genom att sätta sig in i Agenda 2030 och de globala målen för en hållbar utveckling breddas insikten om begreppets alla aspekter.
De globala målen hänger samman
”Tårtmodellen” av de globala målen som Stockholm Resilience Centre tagit fram, visar hur målen är sammanlänkade och inbördes beroende av varandra. Bottenlagret i tårtan, fundamentet, utgörs av biosfären som består av fungerande ekosystem med rik biologisk mångfald, stabilt klimat, rent vatten, friska hav och välbalanserad markanvändning. Om fundamentet är i balans finns goda förutsättningar för samhällen där grundläggande mänskliga rättigheter råder för alla människor; rättigheter som ingen fattigdom, ingen hunger, god hälsa, god utbildning och fred. Mer rättvisa samhällen förbättrar förutsättningarna för hållbar ekonomisk tillväxt och hållbar produktion och konsumtion vilket leder till ökad jämlikhet länder emellan. Det blir tydligt att den värld vi lever i särskilt måste värna om fundamentet varpå de andra nivåerna vilar för att dessa i sin tur ska utvecklas och frodas för alla och inte bara för vissa. Arbetet med alla aspekter av hållbar utveckling måste dessutom pågå samtidigt. Så behöver vi förstå begreppet och så bör vi använda oss av det.
Vetenskapen visar med all tydlighet att vi måste öka takten. Den 6 april nådde vi i Sverige 2021 års ”Earth Overshoot Day”, vilket betyder att om alla människor levde som vi gör i Sverige, skulle jordens resurser vara slut och utsläppsgränserna vara nådda redan den 6 april, med hela tre kvartal kvar innan året egentligen är slut. Vi svenskar är inte sämst i klassen men inte långt därifrån. En månad efter USA, men hela två månader före Kina enligt Global Footprint Network. Detta är sådant vi vet. Samtidigt visar vetenskapen och tekniska framsteg gång på gång att en omställning är möjlig. Project Draw Down, en oberoende internationell forskningsorganisation, samlar och beskriver de mest kraftfulla lösningarna på de stora hållbarhetsfrågorna på global nivå. Den svenska ideella organisationen Warp Institute Sverige presenterar lovande nyheter om de senaste vetenskapliga genombrotten med fokus på hållbar utveckling. Överallt finns de där, lösningarna, så då är det väl bara att öka takten då? Dessvärre står lam politik och ängsliga marknader inte sällan i vägen. Psykologi och invanda mönster likaså.
Psykologiska hinder
Utveckling handlar ofta om att först upptäcka och sedan ifrågasätta förgivettaganden och att kunna övervinna motståndet mot att se saker i ett nytt ljus. Vi människor besitter kraftfulla mekanismer som gör att vi helst håller fast vid våra övertygelser om hur världen är beskaffad. Per Espen Stoknes forskning om klimatpsykologi beskriver hur vi är fenomenala på att bygga upp psykologiska hinder som på olika sätt gör det möjligt för oss att avfärda eller till och med förneka rena fakta och handla tvärtemot det vi egentligen vet är rätt och riktigt. Han visar också hur vi med hjälp av olika lösningar som att skifta fokus, rama in, förenkla och ge positiv feedback kan bryta ner dessa psykologiska hinder så att vi istället börjar främja en hållbar utveckling genom våra aktiva handlingar. De faktiskt genomförda handlingarna är det viktigaste, men även vilka berättelser vi sprider om dem. Goda berättelser ger ringar på vattnet och kan öka effekten av handlingarna särskilt om grupper av människor berörs.
Det finns otaliga exempel på hur vi människor i grupp på kort tid kan göra stora förändringar, just för att vi identifierar oss med en grupp och dess sociala normer. Börjar någon i min egen grupp, är sannolikheten stor att jag följer efter. Detta är fascinerande – hjärnans självskapade psykologiska hinder och lösningarna för att övervinna dem. Det är som en ytterst utmanande ”kluring” som man helt enkelt inte kan sluta tänka på. Vilka är mina egna mentala hinder och hur ska jag övervinna dem? I en vidare kontext – hur kan politiker, företagsledare och opinionsbildare behålla utgångspunkten i sina hållbarhetsagendor, men förändra sättet som budskapet framförs för att skapa bättre förutsättningar för att nå fram? Och för Fridas del: Hur kan vi som arbetar i skolans värld och har den stora förmånen att finnas med under en ansenlig tid i unga människors liv, tillsammans förvalta denna insikt? På vilket sätt kan vi bidra?
Frida och hållbar utveckling
Frida Utbildning publicerar årsvis en hållbarhetsrapport. I den ges en samlad bild över hur våra verksamheter idag kan beskrivas ur olika perspektiv på hållbarhet. Vi kan nämna många konkreta insatser, som exempelvis våra Svanenmärkta restaurangers fina arbete, våra vindkraftsinvesteringar och lokalvårdarnas omställning till nya och hållbara städmetoder. Dessutom har vi en välfungerande elevhälsoorganisation, goda resultat i arbetsmiljöundersökningar och meritvärden som ligger över rikssnittet. Alla dessa exempel är goda markörer för hållbarhetsarbetet som också direkt kan kopplas till Agenda 2030.
Ett nästa steg är att mer systematiskt samla information och mätvärden på hur våra verksamheter inverkar negativt och positivt på vår omvärld. Med sådan information kan vi fatta klokare strategiska beslut och därmed främja en utveckling som leder till mindre negativ inverkan och mer av positiv sådan; alltså en ökad hållbar utveckling. Genom tydlig kommunikation stimulerar vi nya hållbara handlingar och därmed nya goda berättelser.
Vårt viktigaste bidrag till en hållbar utveckling ligger dock tveklöst i vår idé om att utbilda tågluffare och hur mångbottnat vi själva förstår och arbetar i linje med detta. Där ryms det aktiva, informationssökande, ansvarstagande, kreativa och framåtsyftande förhållningssättet, men också det anpassningsbara och föränderliga. Där ryms varje barns rätt att lära, växa och utveckla sin egen fulla potential i sociala processer tillsammans med andra. Att tryggt kunna navigera i ett hållbart samhälle är ett tydligt kvitto på goda tågluffarförmågor. Det hållbara samhället behöver människor som förstår vikten av sin egen medverkan och som agerar och gör val som gynnar dem i ett vidare perspektiv. Sådana medvetna val gynnar också andra än dem själva.
Plats för medinflytande
Unga människor har förväntningar och ställer krav på hur utbildningsinstanser, arbetsgivare, politiker och företag förhåller sig till olika aspekter av hållbarhet. Vi kan förbereda våra elever genom att nogsamt lyssna på deras tankar, farhågor och drömmar om framtiden och erbjuda reellt utrymme att undersöka och utveckla dessa vidare. Vad händer när vi i skolvardagen makar plats vid rodret och låter våra elever vara co-pilots? Massor! Min egen erfarenhet från Frida visar gång på gång att det ofta är då det mest mångbottnade lärandet sker och att vi bör göra det ännu oftare och i fler olika sammanhang. Ett reellt utrymme medför demokratiska processer, ger nya spelregler och väcker inneboende kreativitet, ansvar, motivation och nyfikenhet. Det öppnar dörren för världen därute och möjliggör ett mer övergripande perspektiv, bortom skolämnenas ibland begränsande ramar.
Samtidigt tränas och utvecklas de så viktiga mellanmänskliga förmågorna. Vi kan som skola göra oändligt mycket, men det är inget enmansjobb. Utmana dig själv och andra när psykologiska hinder tornar upp sig. Fokusera på lösningarna och berätta de goda historierna om andras och dina egna handlingar. Sträva efter att vara en förebild. Det kan vi göra var och en av oss, men vi gör det allra bäst tillsammans.