Välkommen
till Frida!

Självklart! Läroplanerna för förskolan, grundskolan och gymnasiet gäller såväl kommunala som fristående skolor. Detsamma gäller alla andra styrdokument, från skollag till kurs- och ämnesplaner. De styrdokument som finns är måhända kanske varken lättlästa eller rafflande – men de är viktiga. Vill man vara lite extra påläst så kika gärna runt på de här sidorna:

Skollag & förordningar

Förskolans läroplan

Grundskolans läroplan och ämnenas kursplaner

Gymnasieskolans läroplan

Gymnasieskolans ämnesplaner

Dessutom har både Skolverket och Skolinspektionen en hel del material som vänder sig direkt till elever och föräldrar – här kan också vara intressant att orientera sig.

Skolverket

Skolinspektionen

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Kul men stor fråga! Det finns inte ett arbetssätt på Frida – det finns massor. Variation och mångfald är två viktiga ord, både när det gäller lärande och undervisning. På Frida kommer du alltså att få uppleva flera olika arbetssätt, men alla kännetecknas av att du alltid är välkommen att tycka och tänka om hur du vill ha det – vi tror nämligen också att inflytande är en viktig ingrediens i god miljö för lärande. Och någon särskild pedagogisk inriktning har vi inte heller låst fast oss vid, men däremot är vi väldigt noga med riktningen och intentionerna i de svenska läroplanerna och gör vårt bästa för att följa och leva upp till dem. Till hjälp har vi våra riktlinjer som är en bra kompass i vardagen. 

Här på hemsidan berättas mycket om Frida, men inget på specifik gruppnivå. För allt som hör dit, till exempel veckobrev, matsedel, scheman och liknande, så hänvisar vi till det intranät vi använder: Vklass. Där anmäler man även frånvaro, ansöker om ledighet och hanterar fritidsschema. Som vårdnadshavare loggar du enkelt in via Mitt Frida.

Det händer ofta att man ser lärare med en kopp kaffe och en kaka i handen, och vi kan förstå att frågor uppstår. Fikar de jämt? Var kommer all fika ifrån? Är det verkligen så nyttigt? En stor del av förklaringen är att alla som gått en lärarutbildning efter 1976 har haft två särskilda kurser: ”Bryggkaffets historia och praktiska tillämpning i yrket (10 hp)” och “Småkakor och vetebröd – införskaffande och distribution (10 hp)”. I dessa kurser får blivande lärare lära sig allt om kaffe och fikabröd, hur man bäst ser till att tillgången alltid är säkrad samt hur man bör fördela intaget under dagen. Ibland kan man höra elever som tror att lärare fikar hela tiden för att retas, men det är bara delvis sant.

Frida är ett  personalägt företag. Vi har valt att driva verksamheten i form av ett privat aktiebolag (till skillnad från ett publikt aktiebolag där vem som helst kan köpa aktier). Det finns flera orsaker till att det blev just den formen –  bland annat  gillar vi att det ställs höga krav på att ekonomin är ordning men även att ekonomin också är offentlig. Man kan driva friskolor i olika former som till exempel förening eller stiftelse, men vi tyckte att aktiebolagsformen var tydlig och transparent och därför passade oss bra. I vårt ägardirektiv framgår tydligt att ingen utdelning av eventuellt ekonomiskt överskott ska ske till ägarna, utan istället återinvesteras i verksamheten. Det låter självklart – och det är självklart.

Nej, det gör det inte. Friskolor är avgiftsfria, precis som de kommunala skolorna är. Detta är själva kärnan i det fria skolvalet som finns i Sverige: man har rätt att önska vilken skola man vill gå på, utan att det ska kosta något extra. Däremot finns det i Sverige också några enstaka privatskolor, men det är något annat än friskolor. Lundsberg och Sigtuna är några kända exempel – och privatskolorna finansieras däremot helt eller delvis av elevavgifter. Ibland blandas friskolor och privatskolor förståeligt nog ihop! Men, som sagt, det kostar inget att gå på friskolor, och inte heller får man ta ut avgifter för att stå i kö eller liknande.

Läsårstiderna är bra att ha koll på – och de finns faktiskt samlade på en alldeles egen sida:

Här finns läsårstiderna!